Varför firar vi midsommar?

Midsommar är en av Sveriges mest populära och älskade högtider. För många markerar midsommarhelgen början på semestern och sommarens intåg, men historien bakom firandet sträcker sig långt bakåt i tiden.

Kopplingen till sommarsolståndet

Den ursprungliga anledningen till firandet är sommarsolståndet, den tidpunkt på året då jorden lutar som mest mot solen och dagen är som längst. I det gamla bondesamhället var detta en viktig brytpunkt i arbetsåret. Det var en tid fylld av ljus, men också av tro på övernaturliga krafter. Man trodde att växter fick magiska egenskaper denna natt och att gränsen mellan människornas värld och det övernaturliga blev tunnare.

Den kristna historien och Johannes Döparen

Under kristnandet av Europa under medeltiden kopplades midsommarfirandet till den kristna kyrkan. Den 24 juni firades som Johannes Döparens födelsedag, och högtiden kallades då för Johannes döparens dag eller kyrkomässa. I många andra länder kallas firandet fortfarande för Sankt Hans. I Sverige har dock det folkliga namnet midsommar levt kvar och firandet har behållit sin starka koppling till sommarens natur.

Midsommarstångens ursprung

Midsommarstången, eller majstången, är den centrala symbolen för svensk midsommar. Namnet kommer inte från månaden maj, utan från det äldre ordet "maja" som betyder att klä med grönska. Traditionen kom troligen till Sverige från Tyskland under medeltiden. Genom att resa stången klädd i löv och blomsterkransar firade man naturens återfödelse och hoppades på en god skörd under det kommande året.

Mat och traditioner på midsommar

Midsommarmaten är starkt förknippad med det svenska jordbruksåret. Färskpotatis, sill, gräddfil och gräslök är givna inslag på matbordet, ofta följt av färska svenska jordgubbar till efterrätt. Midsommarnatten är också förknippad med gamla kärleksspådomar. En välkänd tradition är att plocka sju sorters blommor under tystnad och lägga dem under kudden för att drömma om sin framtida partner.